Planetobservationer

Observationer av planeterna kan vara en mycket givande aktivitet oavsett om det görs visuellt eller fotografiskt. Att se små detaljer på planeterna under ögonblick av god seeing och teckna ned dem på ett papper är en otroligt tillfredsställande form av amatörastronomi som ger en nära kontakt med rymden långt borta. Med snabba digitala planetkameror kan man ta bilder med häpnadsväckande detaljrikedom.
Utvecklingen av molnformationerna på Mars och jätteplaneterna följs av amatörer som rapporterar sina resultat till internationella databaser för sammanställning och analys. Observationer av planeterna är ett område med stora möjligheter där vem som helst kan bidra, inte bara med fantastiskt vackra bilder utan även med observationer av stort vetenskapligt värde.

Observationshandledningar

Tre av SAAF:s Fokusguider tjänar som observationshandledningar för sektionen och ger en grundläggande introduktion till både visuella och fotografiska observationer av planeterna och månen. De kan anskaffas via Telescopiumsidan.

Fokus nr 7, Att observera planeterna, av Johan Warell ger en introduktion till visuella observationer av planeterna och månen. Lär dig om observationer med färgfilter och vilka fenomen du ska hålla utkik efter på de olika planeterna.

Fokus nr 10, Att fotografera planeterna, är skriven av Johan Warell. Den ger en introduktion till fotografering av planeterna med videokamera, inklusive bildbehandling och publicering av bilderna.

Fokus nr 12, Att observera månen, är författad av Johan Kärnfelt. Han berättar om hur man visuellt studerar månen och introducerar de hundra mest intressanta formationerna som kan ses i ett amatörteleskop.

Två animeringar av Mars skapade av Peter Rosén. Den vänstra baseras på 39 teckningar av Anders Wettergren med en 25 cm reflektor. Den högra baseras på 10 högupplösta CCD-bilder tagna med 16–52 cm teleskop av Hans Hilderfors, Torbjörn Holmqvist, Peter Rosén, Bangt Rutersten och Johan Warell.

Marsoppositionen 2020

I oktober 2020 var Mars ovanigt nöra jorden och kunde se bra från Sverige. I Telescopium nr 1/2021 presenterar Solsystemssektionen en observationsrapport baserad på en analys av de observationer som hade skickades in till och med februari. Till rapporten bidrog sju medlemmar med 69 observationer, alla fotografiska utom en som var visuell. Observatörer var Torbjörn Holmqvist, Hans Hilderfors, Peter Rosén, Bengt Rutersten, Ronnie Svensson,  Johan Warell och Anders Wettergren. 

Bland höjdpunkterna i rapporten finns fotografiska kartor över planeten sammanställda från färgbilder och IR-bilder, en regressionskurva för södra polarkalotten, utbredningskartor för novembers stoftstorm, och en studie av atmosfäriska fenomen som orografiska moln och randdis. Och förstås flera fantastiska bilder!

Läs rapporten i sin helhet i Arkivet. Nästan alla originalobservationer finns dessutom samlade i SAAF:s bildarkiv. 

Solsystemssektionens karta över Mars nära oppositionen 2020, med namn på albedoformationer.

Amatörastronomiska bidrag till planetastronomin

Genom alla tider har amatörastronomer gett betydelsefulla bidrag till kunskapen om planeterna. Anlednignen är att professionella astronomers observationer sker sällan, sporadiskt och från ett fåtal platser. Amatörerna å andra sidan är många, har kostnadsfri observationstid när som helst, och kan utföra kontinuerliga observationsserier så länge vädret tillåter.

Ofta är det numera amatörer som gör de första detektionerna av nya stoftstormar på Mars, cykloner och molnformationer på jätteplaneterna och nedslag på Jupiter. De har också lyckats med spektakulära prestationer som ansågs vara omöjliga, som att fotografera Venusytan i ett smalt spektralområde i nära infrarött ljus och att detektera Uranus oerhört svaga ringar. Särskilt häpnadsväckande är den amerikanske amatörastronomen Stephen James O’Mearas visuella observationer av molnformationer på Uranus som gjorde det möjligt för honom att bestämma planetens rotationstid innan den kunde mätas på foton tagna av Voyager 2.

Den moderna digitala teknikens har gjort amatörastronomerna allt mer betydelsefulla för forskningen. Inom flera professionella projekt bidrar amatörer med bilder som bidrar till förståelsen av dynamiken i planeternas atmosfärer. Ett exempel är NASA:s rymdsond Juno som är beroende av amatörastronomers fotografier av planeten för att planera detaljerade observationer och kartlägga den globala aktiviteten i atmosfären. Ett annat är detektioner av höga moln och stoftstormar på Mars som ofta fortfarande görs av amatörer innan de har identifierats på bilder från Marskretsare.

För den dedikerade amatören står alltså planetastronomin öppen för fantastiska och vetenskapligt värdefulla bidrag, särskilt med en modern planetkamera!

Visuella och fotografiska planetobservationer

Observationer av Mars med färgkamera (vänster) och visuellt, gjorda med samma teleskop strax efter varandra. Observatör Johan Warell.

Med ett teleskop och enkla färgfilter kan man särskilja atmosfäriska fenomen på olika höjd i planeternas atmosfärer och med upprepade observationer tränar man sin förmåga att urskilja små detaljer med låg kontrast. Att se skillnad på Mars polarkalotter, dimmoln och höga iskristallmoln är möjligt med lite träning!

Lika kul är det att ta videofilmer och under bildbehandlingen se detaljerna nästan magiskt växa fram på planetytorna. På senare år har videoobservationer blivit helt dominerande eftersom detaljer kan fångas som är mycket mindre än de som kan ses visuellt. Med ett 20 cm teleskop och en videokamera för ett par tusenlappar kan man bidra med värdefulla observationer av Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Med 30-40 cm teleskop kan detaljer på Uranus, Neptunus och Jupiters galileiska satelliter fångas. Sådana resultat kräver förstås ett välkollimerat och optimerat teleskop liksom mycket goda observationsförhållanden, men de utförs regelmässigt av amatörastronomer över hela världen.

Att bidra med observationer

Venus fotograferad av Peter Rosén våren 2012.

Du kan bidra med fotografier och inskannade teckningar till sektionen och även skicka dem till internationella organisationer som BAA, ALPO, ALPO-Japan och PVOL. Svenska observationer arkiveras i SAAF:s galleri. För mer information, kontakta sektionsledaren!

Observationsblanketter för Mars, Jupiter och Saturnus har tagits fram inom Solsystemssektionen och återfinns nedan. Blanketterna är internationellt standardiserade och skrivna på engelska för att lätt kunna förmedlas till utländska organisationer. Syftet är att underlätta visuella studier av detaljer, färger och intensiteter på planetytorna i ofiltrerat ljus eller med färgfilter.

Inom sektionen bedrivs även observationer med webb-, video- och CCD-kameror, och nästan alla observationer som rapporteras in är numera fotografiska.

Läs mer

Avbildning med CCD- eller webbkamera

Alla kan ta planetfoton med sitt teleskop och en videokamera. Men att få till de där riktigt bra, skarpa bilderna är svårt och kräver både bra väder och ett fintrimmat teleskop. Riktigt bra kameror med färgchip eller monokroma chip kan fås för under 4 000 kr. The Imaging Source och ZWO tillverkar populära CCD- och CMOS-kameror i färg och mono som är utmärkta för planetobservationer.

Med gratisprogram som SharpCap och FireCapture kan man ta filmsekvenser på ett enkelt sätt, och AutoStakkert i kobination med Registax är standarden när det gäller att behandla bildmaterialet  (välja ut skarpa bilder ut filmen, addera dem för att öka signal-till-brusförhållandet, och förstärka bilden med wavelet-filtrering). Bildbehandling och färdigställande av den slutliga bilden gör många i Adobe Photoshop, men det finns bra kostnadsfria alternativ (t.ex. Gimp).

Utmärkta introduktioner till webbkamerafotografering finns på Damian Peachs webbsida, Webcam Astrophotography Tutorial for Planets (Ray Shore) och Planetary imaging (Starizona). En rekommenderad bok är “Springer Press Astronomy Library: Lunar & Planetary Webcam User’s Guide” av Martin Mobberley.

Analys med WinJUPOS

Mjukvaran WinJUPOS är inte bara ett utmärkt hjälpmedel för att planera och presentera sina observationer, utan har även en uppsjö av avancerade funktioner för analys av observationerna. Inom sektionen har WinJUPOS använts för att projicera bilder av Mars och Jupiter till cylindriskt koordinatsystem och sammanställts till kartor, planetbilder från olika tidpunkter har korrigerats för rotation och lagts samman, och positioner för fläckar har mätts upp på Jupiter och utnyttjats för att bestämma drifthastigheter och rotationstider.

WinJUPOS har även  en mycket användbar funktion för att generera komplett textdokumentation för en fotografisk observation (Ephemeris > Caption) och kopiera den för inklistring i bilden.

Detta och mycket mer kan göras i WinJupos, som har en bra användarmanual på engelska. Nedan finns manualer (pdf-filer) på svenska för specialtillämpningar av programmet.

Observationskampanj inom JUNO-missionen

NASA:s JUNO-mission studerar just nu Jupiters sammansättning, gravitationsfält och magnetfält fån en omloppsbana kring planeten. Sondens avbildningskamera för optiska våglängder kan ta bra biulddata endast under korta perioder kring närpassagerna av Jupiter. Därför är Juno bedroende av bidrag från jordbaserade observatörer för att planera och tolka de atmosfäriska studierna.

NASA:s Glenn Orton har inbjudit Solsystemssektionen och svenska amatörastronomer att bidra till denna observationskampanj. Sektionsledaren träffade Orton i Köpenhamn sommaren 2015 och på JunoCam-mötena i Nice 2016 och London 2018. På det senare mötet deltog även biträdande sektionsledaren Peter Rosén. På mötena diskuterades resultaten från observationsprojektet och den kunskap som har nåtts om Jupiter.

Läs mer

Planetresurser på internet