Pro-am-projekt

JunoCam och svenska Jupiterfoton

Just nu närmar sig NASA:s rymdsond Juno Jupiter för att från juli månad studera bland annat dess atmosfär och magnetiska och elektriska fält under en 20 månaders tid. Det var länge sedan Galileosonden studerade Jupiter och vi senast fick kontinuerliga data därifrån. En avgörande skillnad denna gång är att Juno inte har något förstklassigt avbildningsinstrument. Sonden kan därför bara ta begränsade bilder i visuella våglängder för att sätta observationerna med de övriga instrumenten i kontext. Dessutom kommer banan att vara helt annorlunda mot Galileos - istället för att röra sig i ekvatorsplanet med syfte att möta de galileiska satelliterna, har Juno en polär bana som är optimerad för magnetfältsstudier. Omloppstiden är 11 dygn med perigeum på 5000 km höjd och apogeum på 2,7 miljoner km avstånd.

JunoCam-kameran

JunoCam är Junos visuella vidvinkelkamera som kommer att ta RGB-bilder under åtminsotne de första sju banorna runt Jupiter. Upplösningen är som bäst 15 km/pixel men mycket sämre i apogeum. Största begränsningen är dock den maximala datamängden som kameran komemr att leverera, inte mer än 40 MB per omlopp vilket betyder omkring 100 levererade bilder per tiodygnsperiod. Av denna anledning har man på JunoCamsajten ett röstningsförfarande för att optimera dataskörden genom att rikta kameran mot specifika mål som önskas av det allmänna "Jupiterkollegiet" - dvs till exempel du själv! Tveklöst kommer avbildningskapaciteten för Juomissionen vara extremt begränsad jämfört med Galileo både i datamängd och geometri, trots de antennproblem som Galileosonden led av.

Pro-am-projektet

Av denna anledning har NASA startat ett pro-amprojekt för att understödja Juno med bilder tagna från jorden. Glenn Orton vid Jet Propulsion Laboratory är ansvarig för detta. Tveklöst kommer amatörastronomer att ha en kritisk roll för att ge kontinuerlig överblick över aktiviteten på Jupiter under hela missionens varaktighet. Observationer kommer att utföras vid professionella observatorier men det kommer att vara tidsbegränsade insatser eller med specifika syften som att följa upp särskilt intressanta fenomen - som kanske har upptäckts av amatörerna.

Bidrag till projektet kräver leverans av bilder via filformat (PNG/TIFF) som inte komprimerar datan eller orsakar ickelinearitet. Bilder ska levereras i minimalt behandlad form (i princip obehandlade, stackade färgbilder) och helst även i detaljförstärkta samt kartprojicerade versioner. Bilderna levereras dels till sektionen via SAAF:s bildarkiv, dels direkt till Juno:s uppladdningssida.

Under april och maj 2015 samlade Junoteamet in exempelbilder för att verifiera att alla format kan läsas och hanteras. Detaljer finns på JunoCams webbsida, se länk nedan. Se även informationen om dokumentation av bildobservationer och länkarna på Solsystemssektionens planetsida.

Unik möjlighet att bidra vetenskapligt

Jag skulle vilja slå ett slag för denna möjlighet att som amatör bidra till ett vetenskapligt värdefullt projekt med ett tydligt pro-am-engagemang. Det är inte särskilt vanligt att detta sker inom solsystemsforskningen. De riktigt fina Jupiterbilderna som många numera tar från svensk horisont passar utmärkt för JunoCam-support. Bilder som laddas upp till Junoarkivet behöver kompletterande data som anges online och helst även som text i bild (se instruktioner på Solsystemssektionens webbsida).

JunoCam-workshop för planering av observationer

Till stöd för JunoCam anordnar den europeiska forskningsorganisationen EuroPlanet pro-am-workshop i Nice 12-13 maj i samarbete med NASA. Syftet är att diskutera hur amatörastronomer på bästa sätt kan bidra till Junoprojektet och sätta upp riktlinjer för hur bilder ska tas, behandlas och rapporteras, samt hur de ska kunna användas vetenskapligt. Ett 20-tal amatörer (observatörer, astrofotografer, sektionsledare) har bjudits in och jag kommer att delta från svenskt håll för att berätta om våra erfarenheter av Jupiterfoto och de projekt vi har genomfört (inte minst Voyager 3). Det är ett unikt tillfälle för oss nordbor att ge värdefull input och visa framfötterna!

Amatörernas bidrag, möjligheter och önskemål

JunoCam-mötet är också en utmärkt möjlighet för oss planetfotografer att fundera på hur vi skulle kunna dra nytta av detta pro-am-projekt. Finns det några särskilda önskemål som vi kan lyfta från svenskt håll som rör planetfotografering? Finns det något som skulle kunna hjälpa dig som tänker bidra till projektet att prestera bättre bilder?

Personligen tänker jag att det finns två vägar för att höja sin egen bildkvalitet - dels en bra och detaljerad planetfotomanual som beskriver det bästa tillvägagångssättet för att få ut det mesta av den utrustning man har, dels utrustning som skulle kunna förbättra resultaten. I det senare fallet skulle man kunna tänka sig att det inom projektet (i detta fall troligen via EuroPlanet) görs avtal med specifika tillverkare om bra priser på specifik utrustning som kameror (tex ASI224), dispersionskorrektorer (tex PieroAstro eller ASI) eller filter (tex CH4 och IR).

En fråga som jag förutsätter kommer att diskuteras är hur amatörernas bidrag krediteras - normalt i sådana här projekt sker det genom medförfattarskap på artiklar till vilka man bidragit med data. I detta fall kanske det är rimligt att alla som bidragit till JunoCam-arkivet krediteras på detta sätt även om allas bidrag inte har använts.

Så min uppmaning till dig som planetfotograf är att ta en ordentlig funderare på om du vill bidra aktivt till JunoCamprojektet, hur du skulle kunna utveckla och förbättra din planetfototeknik, och om det skulle vara aktuellt med annan utrustning (förstås inom rimliga gränser) för att prestera bättre. Denna visdom kan presenteras på JunoCam-mötet.

Skarpt läge 2016-2017!

Vi har våren på oss att fintrimma tekniken för att fota Jupiter, för i höst drar det på gång på allvar. Jupiter kommer att stå lägre nästa säsong än denna men ändå på 20-25 graders höjd. En utmaning, men ändå möjligt att bidra med bilder. Intressant i sammanhanget är att JunoCams "garanterade" livstid från juli till oktober sker när Jupiter är på väg mot konjunktion (26 oktober 2016) vilket innebär att när Jupiter är tillbaka på morgonhimlen är troligen kameran förstörd av den kraftiga strålningsintensiteten - desto större anledning för amatörfoton av planeten, nästan oavsett bildkvalitet.

Johan Warell, 2016-03-17